Película para no dormir.

Jag vill binda en krans av allt destruktivt jag gjort.
När jag har bundit kransen, vill jag bränna den,
Så askan flyger, långt härifrån,
och aldrig kommer tillbaka.
Jag vill glömma allt ont jag gjort
mot mig själv och mot de som älskar mig.

Att aldrig ge upp, Att inte vända om,
Att våga stå kvar med båda fötterna stadigt på jorden
mitt i det skrämmande vackra kaoset som kallas livet.
Att inte stå kvar och kämpa emot när livet knackar på dörren,
Att inte svara "Nej tack" innan frågan ens är ställd.
Att inte bara stänga av allt och hatahatahata sig själv när livet känns tungt,
Att våga låta en annan människa få en egen plats i hjärtat.
Att våga vara levande,
Att våga leva här och nu,
Att våga öppna ögonen och släppa in ljuset lite mer för varje dag.

Att våga tro och aldrigaldrig ge upp
Att aldrig släppa taget någonsin igen.

Att ta ett steg kan vara förbannat lätt
men att ta två så oändligt svårt,
att våga gå, ibland omöjligt
Att våga vända om kan vara en utväg,
att inte se tillbaka är svårt.

Men att vända tillbaka igen är omöjligt.

Visst bygger jag upp murar för att skydda sig från känslomässiga anfall.
Jag skulle gjort fönstren utåt större tidigare så att jag hade sett att alla runt omkring mig inte var fiender. Släppa in dem på mina slottsgård iallafall,
Men ni ska inte tro att det betyder att jag kommer att hjälpa dem över mina vallgravar. Tills dess att någon kommit över, så ge dem en chans att visa vad de går för åtminstone din trångsynte krigare Johanna, för fan!

Oj, kanske borde skriva på natten flera gånger, det bara sprutar ur mig.
För övrigt så ja, fredag, och jag är nykter och glad.
God Natt.