Lycka

Jag har gått upp i vikt, och för mig så är det lycka.
Började egentligen misstänka att saker och ting hade en annan orsak
när kroppen visade vissa tecken på att något var annorlunda.
Men det var nog bara psyket som spelade ett spratt, åter igen.
Denna vikt är det bästa som hänt mig, jag älskar min kropp.
Och nej, jag har inget jag vill reducera. Skulle isf vara att mina naglar inte skulle dela sig i 5734829764829678942 delar hela tiden,
eller för att göra det lättare
så kan jag bara GE FAN I att bita på dom.
Det finns lösningar till alla problem, gäller bara att se dom.

Mitt psyke är inte så stabilt, men det visar sig genom störd dygns rytm
och hjärtrusningar(?!), mindre prat och förbannat seg,
kan även verka vara ignorant, men så är inte fallet.

Men för att övergå till något helt annat,
när fan ska bröst sluta växa egentligen?
BH är dyra, och visst med alla viktpendlingar som har varit genom alla år
så förändras även deras form, men nu kan det väl sluta?!
Eller jag vet, jag kan ju göra mina egna, så kan jag ju passa på att göra mina egna byxor också, för man ska tydligen inte kunna ha spelat fotboll i flera år
och fått de sk "fotbolls låren", för då kan man inte ha byxor som visar sina kurvor.
Om dom inte ska sitta i armhålan eller sluta 2cm ovanför vaginan.
SÅ lite bitter är jag, men det funkar bra, vilket I-lands problem..

Men jag är lycklig i min tillvaro, tar var dag som den kommer
men för att samtidigt skapa mig någon form av struktur och rutin
i tillvaron. Jag håller även på att dra ner på mitt kaffe drickande,
vilket i sin tur leder till en FÖRJÄVLIG huvudvärk, KONSTANT!
Men det går över!

Egentligen så var detta bara skumt att skriva om,
men en lite uppdatering om ingenting kan jag bjuda på.